Peter Burman. Foto Tomas Westermark.

Foto Tomas Westermark

Peter Burman – kopplar upp gruvindustrin mot framtiden

Peter Burman är projektledare för Gruvautomationsprogrammet vid Boliden och aktuell med pilotprojektet för utveckling av 5G-tekniken i gruvor, Pilot for Industrial Mobile Communication in Mining, PIMM. För Smart Media berättar han att det är möjligt att läsa mejl 1000 meter under jord, om gruvans framtida robotar och svarta låda, samt hur intresset för gruvan och gruvteknik föddes.

waldemaringdahl

Waldemar Ingdahl

– Jag föddes i en gruvstad. Det är ibland lätt att glömma att Skellefteå är en sådan, men gruvor sätter sin prägel. Min far arbetade på Rönnskärsverken och min farbror arbetade länge på Boliden, och de talade om sina jobb. Det gav mig en fascination för stora maskiner och ett tidigt datorintresse.

– Datatekniklinjen vid Luleå Tekniska Universitet, LTU, var ett bra val. Jag gick en inriktning som handlade om tung industri och data. Den gavs bara under ett eller två års tid och vi läste om drivsystem och hållfasthetslära i kombination med datautbildningen. Sett i efterhand på industrins utveckling så var utbildningen mycket användbar.

– Efter studierna arbetade jag med processtyrning av anrikning hos Boliden. Efter det så blev det telekombranschen i 17 år hos Ericsson, Erisoft och Ascom. Sedan år 2012 är jag tillbaka på Boliden. Det kändes verkligen som att komma hem.

Var det då som trådlösa nätverk började slå igenom?

– Det var vid samma tidpunkt som Boliden startade sitt Wifi-projekt. Det möjliggjorde utvecklingen av ett positioneringssystem som Mobilaris tagit fram. Systemet gör gruvor säkrare och kan bestämma position för varje fordon, person och utrustning i en gruva. Det görs genom telefoner eller särskilda taggar som kan följas. Det är ett jätteskojigt projekt att följa där Boliden och LKAB hjälper med sitt kunnande, med att köpa den första kommersiella versionen och att sätta systemet i drift i Kristineberg och Kirunavaraa.

– Det finns integritetsfrågor kring att spåra personer och fackföreningarna kom med flera riktigt goda idéer. De föreslog att systemet skulle öppnas upp så alla kan se vad de andra i gruvan gör, både arbetare, förmän och gruvledning. En annan klok idé från facket var att ingen data får lagras, det är bara realtidsdata som används. Undantaget är en krypterad ”svarta lådan” om vad skett vid en olycka som kan spelas upp i efterhand med fackets godkännande. Det stärker tilliten genom att bygga upp gemensamma normer för säkerheten.

Gruvan blir en alltmer uppkopplad miljö med en ny standard för trådlösa nätverk och man pratar om framtidens produktiva och säkra gruva. Men fungerar trådlösa nät i gruvor i praktiken?

– Radiotrafik fungerar bra i gruvor. Det finns liten interferens av vågorna i tunnlarna, ingen störande väderlek och stabil temperatur. Det handlar mer om att tillämpa trådlösa nät än komma med helt nya lösningar. Det är samma nät som används vid skrivbordet på kontoret som i gruvan.

– Det finns en kul bild på mig, som fotades i smyg, där jag står och jobbar på och läser mejl på min laptop nere i gruvan. Vi talar fortfarande om kontrollrummet som en plats, när det snarare är en funktion som i princip kan läggas upp på en gruvarbetares padda. Det kommer att förändra hur arbetet organiseras och ge fler möjligheter åt gruvarbetarna själva att planera. Vi befinner oss precis vid en tröskel för tekniken som anställda och företagsledning har ett bra tillfälle att diskutera.

Vad innebär 5G och PIMM?

– Boliden är unika i sin satsning på trådlösa nätverk i gruvorna. 5G är världens modernaste nät, vilket behövs när våra fyra underjordsgruvor i Sverige tillsammans har 2 000 accesspunkter. För automatiseringen och fjärrstyrningen är 5G viktig för att kunna minska latensen i datakommunikationen. Det gäller också att minska energiförbrukningen i batterierna hos sensorer, som till exempel mäter temperatur eller bergspänning.

– 5G handlar om högre hastighet och om skivade nätverk, där flera olika användare kan köpa in sig. En tillverkare kan köpa nät för att underhålla uppkopplade föremål och även fjärrstyra dem för felsökning. Räddningstjänsten skulle kunna använda sin egen trådlösa kommunikation, vilket inte går under jord idag. 5G kan koppla dem sömlöst.

– PIMM är en testbädd för att prova tekniken. Går det att lösa kommersiellt hur flera aktörer och underleverantörer kan dela på samma privata industriella nät och skydda infrastrukturens säkerhet? Osäkerhet kring integriteten för produktionsdata har gjort att molntjänster inte slagit igenom lika mycket inom industrin.

Människor versus robotar, kommer robotarna ta över jobben?

– Automatiseringen handlar inte om att ta bort folk, utan om att ta bort dem från produktionsområdet. Det är en väldig skillnad. I huvudgångarna behövs människor för att arbeta med service och underhåll. Det är i den sista farliga biten in mot brytningen av malmen som robotar gör nytta. Då behöver man inte förstärka berget lika mycket. Robotar kan användas för att hämta in skadade robotar.

Smart fakta

Namn: Peter Burman

Ålder: 51 år

Född: Skellefteå

Utbildning: Datatekniklinje­n med inriktning industriell elektronik vid Luleå Tekniska Universitet

Bor: Skellefteå

Familj: gift och fyra barn

Intressen: ”Typisk norrlänning, att vara ute i skogen och jobba. Vara i min sommarstuga och köra snöskoter och fyrhjuling.”

I framtiden kommer svenska gruvor genom automatiseringen kunna producera mer och dra nytta av skalfördelar, då man kan gräva på större djup och även i sämre berg utan att behöva riskera att människor skadas.

– Vi att arbeta mer med utbildning genom teknik för förstärkt verklighet. Arbet­aren är kopplad till en expert och guidas med instruktioner i synfältet genom hjälmen. Tekniken finns redan tillämpad och kan ge mer kunskap och överblick till arbetaren. De kommer kunna lära sig av experterna och utföra mer komplicerade arbetsuppgifter på egen hand.