I pumpar kan man installera elektronisk kommunikations­utrustning som automatiskt signalerar till en sambands­central när pumpen stannar.

Foto Osman Çinar

Säkerhet – ett kulturarbete

Aktuellt På sextiotalet var det mycket vanligare med allvarliga olyckor i svenska gruvor jämfört med idag. Numera är allvarligare olyckor i gruvor sällsynta och säkerheten fortsätter att förbättras. Mycket tack vare smarta innovationer och att företagsledningarna idag har det yttersta ansvaret för säkerheten.

Lars Carlén

Peter Uvemo är sälj- och marknadschef på Grindex som tillverkar dränkbara elektriska pumpar. Under många år i branschen har han på nära håll följt hur de svenska gruvorna och deras underleverantörer blivit allt bättre på säkerhet.

‒ Jag har också besökt många gruvor utomlands, till exempel i Sydafrika och Ghana och har blivit imponerad av det höga säkerhetstänkandet, säger Peter Uvemo.

Kommunikation är A och O

Säkerhet i gruvorna handlar först och främst om att det ska vara säkert att vistas i gruvorna. Det strukturerade arbete som moderna gruvor gör för att säkerställa att alla som åker ner i gruvorna har tagit till sig kunskap för att inte äventyra säkerheten, är viktigt.

Innan en person tillåts åka ner i en gruva behöver han eller hon genomgå en säkerhetsutbildning. Utbildningen kan bestå av en informativ film och därefter ställs frågor som säkerställer att personen har tagit till sig informationen om kravet att ha på sig hjälm och vad som gäller för de gruvområden man får röra sig inom.

Då arbetskraften i en gruva ofta utgörs av människor från flera länder med olika modersmål, är det vanligt att säkerhetsutbildningen genomförs på flera språk.

– Det är också viktigt att skyltar och instruktionsböcker är utformade så att alla som vistas i gruvan förstår informationen, konstaterar Peter Esko, som arbetar med gruvsäkerhet på Inspecta, som bland annat certifierar gruvor i Norden.

Peter Esko poängterar vikten av att vara uppmärksam på faror som kan uppstå på grund av att människor har skilda erfarenheter och språk men konstaterar också att det har skett stora förbättringar de senaste 15 åren, framförallt vid anlitandet av konsulter från andra länder.

‒ Numera är konsulter från till exempel Polen, Estland och Lettland väldigt medvetna om lokala lagar och regler när de åker till ett annat land och arbetar i gruvnäringen. Dessutom har många konsulter som kommer hit ytterligare erfarenhet från länder som Holland, Frankrike eller Tyskland och har därmed ofta kunskap om säkerhetsrutinerna från flera länder, säger Peter Esko.

Gammal kunskap rostar sällan

Det fortlöpande arbete som arbetsgivarna utför tillsammans med skyddsombuden är viktigt för att se potentiella risker i en gruva. Genom incidentrapportering går det att förebygga allt fler risker. Även den utrustning och de maskiner som används i en gruva utformas utifrån ett högt ställt säkerhetstänk.

Peter Esko säger att mycket av kunskapen om vad som krävs för att utrustningen i en gruva ska vara säker går långt tillbaka.

‒ En trycktank är uppbyggd på samma sätt idag som för 50 år sedan. Om den är i gott skick är den inte farlig för att den är gammal. På liknande sätt är det även med utrustning som hissar.

‒ När en detalj som ett handtag konstrueras för användning i en gruva utformas det så att det ska gå att lyfta maskinen flera gånger dess egen vikt utan att handtaget lossnar, säger Peter Uvemo och fortsätter att förklara att detta för att om en maskin i gruvan täcks av sten eller fastnar i lera så blir maskinen så tung att ett normalt handtag skulle ge vika.

Avancerad elektronik och teknik

En starkt bidragande orsak till det lägre olycksantalet är dagens maskiner som allt oftare styrs med en mer avancerad elektronik och en utvecklad teknik som medger fjärrstyrning och därmed minskar antalet människor som behöver vistas i området när brytning sker. Sensorer som varnar om mängden gas, damm eller vattennivån bli för hög, har också haft stor betydelse för det minskade antalet olyckor.

Men all ny utrustning innebär nya utmaningar. Innan ny utrustning börjar användas utförs en riskanalys med målet att eliminera riskerna. Modern utrustning som exempelvis en robot behöver ett avgränsat område där den arbetar och information att sluta arbeta om en människa kommer till området, så att inte människan skadas. På samma sätt måste maskinerna vara programmerade att följa säkerhetskraven. Till exempel får de inte slå ut varandra eller påverka säkerhetssystem som exempelvis gasvarnare, så att de slutar fungera.