Linda Wårell, biträdande professor i nationalekonomi, LTU

Foto

Hållbarhet och nya tekniker är mallen

Gruvprojekt Under de senaste två åren har den globala gruvprospekteringen fallit med nära 50 procent. I Sverige har nedgången varit mer begränsad. Vad beror detta på? Hur konkurrerar Sverige med den övriga världen och vad kan vi förvänta oss framöver? Smart Media ringde upp Linda Wårell, biträdande professor i national­ekonomi vid Luleå Universitet, LTU.

Emilia Radow Ingvarson

– Att nedgången i prospekteringen inte har varit lika stor i Sverige som i jämförelse med många andra gruvnationer, beror främst på att en stor del av prospekteringen har skett av de stora etablerade företagen LKAB och Boliden. De hade troligen detta i planerna redan år 2014 och att de fortsätter prospekteringen bygger på att båda bolagen har visioner att öka brytningen. De har också haft flera goda år bakom sig och har pengar att satsa.

– Framöver tror jag dock inte att prospekteringen i Sverige kommer att skilja sig nämnvärt från andra länders prospektering. Vi kan nog förvänta oss att den svenska prospekteringen minskar.

– Sverige är visserligen en ledande malmproducent i Europa och anses av många tillhöra ett av världens mest lovande områden för nya fynd av malm, men på global nivå är vi fortfarande väldigt små. Malmfyndigheter i Australien och Sydamerika är betydligt större än vad motsvarande är i Europa, säger Linda Wårell.

Efterfrågan på mineraler och metaller i tillväxtländerna ligger fortfarande på en betydligt högre nivå idag jämfört med för tio år sedan.

Linda Wårell

Att prospekteringen skulle försvinna för en tid, det tror emellertid inte Linda Wårell.

– Efterfrågan på mineraler och metaller i tillväxtländerna ligger fortfarande på en betydligt högre nivå idag jämfört med för tio år sedan. Även om prospekteringen troligtvis inte kommer att motsvara de 2011 och 2012:s nivåer, kommer de sannolikt inte heller att falla till de låga nivåer som figurerade i början av 2000-talet.

Ändliga metaller fortsätter att öka

Intresset för att utvinna metaller från rivna byggnader, omodern teknisk utrustning, soptippar och infrastruktursystem växer. Många forskare menar att återvinning av förbrukade metaller blir allt viktigare för att säkra framtidens resursförsörjning och föreslår därför att Sverige borde satsa på att gå från att vara ett gruvproduktionsvänligt land till att bli världsledande inom metallåtervinning.

Det borde rimligen gå bra att både satsa på gruvproduktion samtidigt som landet satsar forskningsmedel på att bli världs­ledande inom metallåtervinning …

Linda Wårell

– Jag tycker inte att det finns en motsättning mellan dessa. Det vill säga, det borde rimligen gå bra att både satsa på gruvproduktion samtidigt som landet satsar forskningsmedel på att bli världsledande inom metallåtervinning, fortsätter Linda Wårell.

En nationell satsning på en arbetsintensiv verksamhet som metal­l­återvinning skulle potentiellt kunna skapa arbetstillfällen över hela landet. Dock så anser Linda Wårell att metallåtervinning enbart är ett komplement till den nuvarande industrin.

– Återvinning av metaller kommer sannolikt att bli allt viktigare i framtiden parallellt med att tekniken för att utvinna metaller utvecklas. Jag har dock svårt att tro att denna utveckling helt kommer att ersätta exempelvis malmen i stålframställning, säger Linda Wårell och fortsätter:

– Det finns en fortsatt hög efterfrågan på stål i världen i och med att fler länder i världen utvecklas, som exempelvis Indien och flertalet afrikanska länder. Detta innebär att det även fortsättningsvis kommer att krävas malm för ståltillverkning.

– I de mer utvecklade länderna minskar dock malmbehovet dels på grund av att det finns mer stål att återvinna, men även i och med att utvecklingen i dessa länder drivs av en ökad tjänstesektor.

Nya tekniker

Studier visar på att modern prospektering i hög takt är en förutsättning för att Sverige ska kunna behålla sin starka position på den fortsatt växande globala mineralmarknaden.

Detta har Luleå Tekniska Universitet tagit fasta på och driver ett forskningsprojekt som studerat hur berggrunden en gång i tiden skapades. Förhoppningen är att kunna få en mer exakt bild av hur malmfyndigheten under Gällivare/Malmberget faktiskt ser ut. I projektet rekonstrueras den geologiska historien med speciellt fokus på den strukturella utvecklingen av regionen, för att försöka förstå den geologiska utvecklingen av malmfyndigheterna. Från hur de bildats till hur de sedan deformerats till sin nuvarande form och position.

3D-modellering och 4D-modellering, den fjärde dimensionen som fokuserar på tid, kompletterar nu mätningarna som fås fram via traditionella provborrningar. Med ny teknik och ett kreativt tänkande skapar man en process som kan definiera omfånget på en malmkropp djupt under jord.

Metoden används även för att hitta nya fynd. Genom att titta på den historiska utvecklingen kan man få en rätt bra upplysning om var man kan hitta större malmkroppar, det vill säga om man förstår hur malmer bildas är det lättare att hitta nya.