Thinkstock

Foto

Sverige – litet land, stor gruvnation

Gruvprojekt Redan på Medeltiden bröt vi malm i Sverige och på 1200-talet var det full fart på koppar- och järnproduktionen. Det är inte för inte som vi har gruvindustrin i ett järngrepp. Men vi kan mer.

Johan Umenius

Johan Umenius

Att svensk gruvindustri idag står för nästan 90 procent av Europas järnmalmsproduktion är imponerande men knappast förvånande.

I århundraden har vi både brutit och bearbetat såväl råvara som metoder för mineralerskatterna i vårt avlånga land. En gruvnation som redan för dryga tusen år sedan började bearbeta så kallad sjö- och myrmalm för inhemskt bruk i främst Bergslagen och Dalarna. Man tror att man redan under Medeltiden började bryta koppar i Falun vilket sedan kulminerade under 1600-talet då produktionen var på topp. Falu Koppargruva var under Stormaktstiden världsledande med så mycket som två tredjedelar av världens totala kopparproduktion. Så småningom upptäcktes andra fyndigheter runtom i världen och i dag ligger Chile i topp följt av Kina och Sverige på 23:e plats för just koppar.

Om man tar samma kliv genom historien som när Kina tog sitt jätte mot att bli en av världens största industrinationer så hamnar vi ända in i 1990-talet. Den gigantiska produktionsboom kineserna åstadkom skapade en enorm efterfrågan på basmetaller på världsmarknaden.

Många gruvnationer hakade på och fick både tillverka och sälja till Kina men den största järnmalmsutvinningen gjordes ändå i hemlandet.

– Det tar lång tid att starta en fungerande gruva, ofta tio år, berättar Emma Härdmark på SveMin, gruvindustrins branschorganisation.

 

Det tar lång tid att starta en fungerande gruva, ofta tio år.

 

En av flera förklaringar till att gruvindustrin är så konjunkturkänslig är att den är oerhört kapitalintensiv, framförallt på vägen från fynd till gruva.

– Man ska helst inte träffa en lågkonjunktur, vilket var fallet för järnmalmsfyndigheten i Pajala som öppnade på rekordtid. Efterfrågan från Kina sjönk plötsligt och priserna på världsmarknaden halverades och järnmalmskrisen 2013 var ett faktum.

Sverige är inte bara världsledande vad gäller forskning och utveckling inom mineralutvinningsindustrin, vi har också en av världens hårdaste miljölagstiftningar vilket både bromsar och förädlar om man så vill. Bara ansökan om att få tillstånd till brytning kan ta tiotalet år men när väl brytning och tillverkning får klartecken står arbetsmiljö, natur och global miljö främst.

Smart fakta

Gruvbranschen växer stort i världen. Men Sverige har snarare minskat sin andel av den globala marknaden. Enligt SveMin skulle branschen kunna skapa 50000 nya jobb fram till 2025 om gruvproduktionen trefaldigas.

Till skillnad från de stora industrinationerna i Sydamerika och Asien som både förorenar miljö genom användandet av fossila bränslen i den högenergiförbrukande gruvproduktionen där hela samhällen av anställda och övriga invånare utsätts för stora hälsorisker.

Sverige ligger på andra plats i världen i miljöregleringsindex och den svenska gruvindustrin självklara fokus ligger idag på lägre koldioxidutsläpp, hög säkerhet och sist men inte minst återvinning.